Fullt upp..

Nu ska vi se..
Förra torsdagnatten fick jag åka ambulans för första gången i mitt liv, men inte den sista. Fick ett gallstensanfall. Fick åka till akuten där jag fick massa smärtstillande sen fick jag åka hem. Följande måndag var det samma visa igen. På onsdagen var jag, Mille och mamma på spelcafeét och lunchade. Det var mysigt. Här är en bild på det:

Ungefär två timmar efter vi kommit hem får jag ytterligare ett anfall. Pia fick komma hit i ilfart och ta hand om Mille medan jag tog ännu en vända med ambulansen. Fick ligga på akuten i nästan 5 timmar innan läkaren kom. Mamma hann komma innan.. (och det säger inte lite..). De gjorde inget denna gången heller, men lovade att de skulle försöka få till ett ultraljud så snabbt som möjligt (hade en bokad tid den 30/3). Fick även nu åka hem. Efter ett par dagar fick jag en ny tid - den 22/3, alltid nåt.

På fredagen var Maria ledig, så Mille och jag tog en promenad med vagnen och fick oss lite lunch. :) Antonia var lagom nöjd när hon fick hålla Mille...

I tisdags var vi på Filips kalas på Övre. Då var jag såhär tuff: ("Säg hej till publiken!")

I veckan har vi även hunnit med att ligga på mage och träna nacken. Kul också att få titta på alla mina saker som jag har!

På tisdagkvällen efter kalaset kom ännu ett anfall. Blev ambulans igen. Denna gången blev jag inlagd så jag skulle få göra ultraljudsundersökningen på onsdag morgon. Skönt!

Den visade att gallblåsan var full med stenar. Det man gör för att fixa det är att operera. Jag trodde jag skulle bli hemskickad och vänta på en tid, men icke! De fixade en akuttid och redan samma dag vid 14.00 fick jag åka upp till operation. Blev sövd, vilket var asgutt, och operationen tog en halvtimma sa de senare. Det var en titthålsoperation så jag har fyra små hål i magen nu. Fick ligga på uppvak och vid 17-tiden fick jag åka ner till ett rum, där mina saker väntade. Sköterskorna var supersnälla och tog väl hand om mig och hjälpte mig med allt. Natten var ok, men det gjorde galet ont, men den snälla sköterskan gav mig massa mysig medecin. dagen efter fick jag duscha och äta lite sen var man som ny! :) Vid halv två kom taxin som körde mig hem.

Två fördelar kan jag se med denna operation: 1. Inga fler anfall! 2. Jag har sovit asmycket! :)

När jag kom hem väntade familjen på mig och det var såååå mysigt att få vara med min lilla Mille igen! Usch att man kan sakna något så litet så mycket! Kvällen spenderades med pizza framför tv:n. I morse gick Mille o jag upp vid åtta för käk, sen satt vi i soffan ända till klockan tolv och bara mös, innan Robin och tjejerna vaknade.

Såhär gott kan man sova när mamma är hemma igen:

Idag har vart en riktig slappardag och Robin har vart hemma, för jag är inte speciellt rörlig och det gör ganska ont. Tur att jag fick med mig sån där mysmedecin hem. :)

Ikväll är det premiär för "Så ska det låta!" och det ska avnjutas på starrgränd efter lite käk. Skönt att slippa laga mat...

Mille förresten, han bara växr o växer! Han vägde 5315g och var 56,5 cm i måndags. Det betyder +700g och 1,5 cm på två veckor. Huvudet börjar hänga med bättre och han skrattar massor! :) Sen tycker han det är kul att titta på saker och flina åt alla fula miner som mamma o pappa gör.
Sen bajsade han igår som tusan och hör och häpna idag kom en rejäl laddning till! Nu har han alltså bajsat två dagar i rad istället för var tredje dag! :) Halleluja!
We love poop! ;P

Nu ska jag duscha - baj baj du är en haj!